Felicia försvann av Felicia Feldt

Jag var tveksam, men behövde en ljudbok. Jag blev fängslad, hon skriver bra, Feldt. Det är ingen sympatisk skildring, varken av henne själv eller av mamman, som bara kallas "mamma" i boken men som alla vet är Anna Wahlgren, barnuppfostringsgurun och niobarnsmamman. Hennes bild finns f ö på omslaget.
Det är fantastiskt hur denna mamma tycks vara allomslutande, hennes närvaro tränger undan allt annat, män och pappor passerar förbi som skuggfigurer, familjen flyttar ständigt så mamman blir hela världen.
Jag har förstått att olika barn i familjen haft olika barndomar, så är det förstås. Felicia hatar sin mamma, det är ett rödglödgat hat som färgar hela skildringen. Man inser att det finns andra versioner. En strävsam mamma som lyckas försörja hela flocken. (Ja Anna W kallar det för flock, det gäller för barnen att passa in i flocken och göra sitt.) Med författarskap. Kanske bidrog skuggmännen till försörjningen, det framgår inte. Dom tycks ha klarat det rätt bra i alla fall.
Det finns en stränghet och obönhörlighet hos mamman som Felicia lider av. Och en självupptagenhet, i bilden av den perfekta flocken finns inget utrymme för revolt - trots den bohemiska livsstilen.

Det som är mest upprörande för en läsare är hur denna livsstil utsätter barnen för sexuella övergrepp från alla förbipasserande män - bilden av män i denna bok är inte så smickrande. Och alkoholmissbruket - det förnekade. Och hoten om självmord från mamman.
Boken är fragmentarisk men fascinerande. Klart Anna W blir rasande, men samtidigt har hon själv lämnat ut familjen till vargarna och skapat sitt varumärke som världens bästa mamma, så självklart får Felicia skriva sin historia, hur smärtsamt det än kan vara.