Vi diskuterade boken i min bokcirkel i veckan och var alla djupt imponerade av den unge mannen. Men hur han ska gå vidare är svårare att se. Kan han det? Är han fast i en livsstil, med kickar. Har han annat att säga. Där hade vi olika teorier - jag tror han kommer att bli en bra författare, i alla fall om inte kändisskapet knäcker honom. Men han kanske vaknar upp om ett par år efter 1000 föreläsningar och helt har tappat fotfästet...
Jag såg en intervju med honom på tv och tittade på alla bilder på google. Han ler aldrig. Ett litet halvt småleende på en enda bild. Han är så långt från insmickrande man kan tänka sej. Är det en pose? Självklart är han begåvad nog att köra en pose och lura oss alla. Är han så tyngd av den som dom flesta ser det fruktansvärda uppväxten att han är glädjelös? Han är 18 år och har suttit på institutioner, vaggats i ett välmenande pedagogträsk med värderingar som han struntade i, han tog emot det som gavs men följde inte en sekund reglerna.
En av "pedagogerna" han skriver om hade han uppenbarligen ett förhållande med, han var 16, hon dubbelt så gammal. Hon fick sparken och skilsmässa. Han rånade hennes ex och stal bl a hennes sons dator.
Det är så amoraliskt att man hissnar.
Yahya Hassan skonar ingen - inte misshandlande fäder, svaga mammor, religiösa hycklare, men inte heller sej själv.
Han tycker inte en sekund synd om sej själv. Och han vet att hans handlingar som kriminell har skadat andra.
I tv-programmet sa han ungefär - jag kan inte råda nån annan, jag är ingen psykolog, jag tar ansvar för mej själv och det får alla andra också göra.
Uttryckslös.
Det är lite skrämmande.
No comments:
Post a Comment